Till att börja med måste man ju ha en trevlig syhörna har man ju sett vilket en ommöblering i arbetsrummet möjliggjorde. Ingen ska säga att jag inte är lättinspirerad! Lite sysaker nonchalant utspridda på sybordet behövs också för att komma i stämning; en nåldyna och ett nålbrev kanske? Mina knappnålar skvalpar runt i ett fack i syskrinet så jag började med att sy en hjärtformad nåldyna efter en mall i min Cath Kidston-sybok. Det gulprickiga tyget jag haft liggande kändes glatt och retro och till stoppning använde jag vadd från ett gammalt strykbrädeöverdrag (trendpoäng för återbruk!).
Jag har tidigare gjort ett nålbrev efter beskrivning i samma bok och klippte till en tunn kartongbit till pärm och blåprickigt tyg till utsida och röd filt till insida. Men när jag skulle stryka fast vliseline på det blå tyget (för att få det att fästa på kartongen) gick allt åt fanders. Vliselinetpappret gick inte att få av tyget och när jag väl fått bort det fäste det inte på kartongen. Jag har ingen aning om vad jag gjorde för fel alla fyra gånger jag försökte. Till sist försökte jag sy på tyget på pärmen men vid det laget hade jag redan fått ett mindre sammanbrott. Så mitt käcka Cath Kidston-nålbrev hamnade i det runda arkivet tillsammans med min nyfunna inspiration...
Skit i Cath Kidston och kämpa på!
SvaraRadera