Muskat blev katt och ingen mus

Jag har tidigare virkat katter till projektet Hjärtekatten och nu har jag virkat en katt efter samma beskrivning fast som present. Jag använde som tidigare Drops Muskat garn som är ett fint egyptiskt bomullsgarn med lite lyster i. Man virkar huvud, kropp, ben, svans, nos och öron, stoppar efter hand, syr ihop och syr på ögon och nosdetaljer. Här är en bra videobeskrivning på hur man gör en s.k. loop (eller magisk ring) som de flesta av delarna börjar med.

Väska i kass-modell

Hade tröttnat på att inte få med mig alla pinaler när jag ska nånstans och bestämde mig för att sy en stor väska. Återgick till min vän Kath Kidstons bok "Sy!" och valde en väska i "kassmodell" (fniss). Jag är ganska nöjd med resultatet men kan tycka att den var väldigt omständig att sy.

Jag ville att min väska skulle kännas somrig så jag valde marina färger. Jag började med att sy en kasse av blått linnetyg (murder att hantera tycker jag) och sydde på en stor ytterficka frampå. Sen syr man lätt och ledigt (eller inte) ett knapphål högst upp och syr i en trevlig knapp. Sedan syr man en likadan kasse i fodertyg och en iläggsficka med två avdelningar som nålas fast högst upp vid fodrets baksida. Sedan gör man handtag som fästs (nåla och tråckla först) i den fåll man vikt ner från ytterväskan och syr ett par stickningar längs väskans kant. För säkerhets skull syr man rektangulära förstärkningssömmar med kryss i också i handtagens fästen.

Jag blev faktiskt nöjd med mitt arbete men kan tycka att man får vara väldigt uppmärksam angående måttangivelser i Kidstons mönster. Det kan vara smart att tänka själv. Det är också mycket som ska mätas hela tiden och det kan göra att det hela känns lite tekniskt.

Nästan som Gordon Ramsay

Jag är inte speciellt duktig i köket, så jag får nöja mig med ett ovårdat språk.

Det är Eleanore som har broderat (jag tror det är ett kit från Fuldesign) och jag fick det färdiga broderiet i julklapp härom året. Nu pryder det sin plats på min köksvägg.

Cotton style

 
Förpackningar med bomullsrondeller må vara praktiska, men inte särskilt snygga. Jag klippte till en bit tyg på ca 23x36 cm. Jag veck först in långsidorna 1,5 cm och sedan kortsidorna 2,5 cm och strök till vecken. Jag sydde sedan raksöm 1,5 cm från kanten på kortsidorna. Därefter klippte jag så att den del av den invikta långsidans veck blev fritt. Jag veck sedan hela tygbiten på längden och ladde långsidorna kant i kant och sydde ihop dom. För att få ett bra snöre tog jag ett överblivet bomullsgarn i matchande färg och virkade två snören på ca 30 cm vardera med luftmaskor. Jag trädde i dom i "kanalerna" med hjälp av en säkerhetsnål. Upptill knöt jag först ihop påsen och gjorde därefter en knut så jag fck en upphängningsögla. Nertill trädde jag i ett svart snörlås (som jag sparat från något gammalt klädesplagg), knöt snöret och gömde knuten i den sydda kanalen.

Macaroner utan köttbullar

 
Jag har testat Kungsörnens bakmix för macarons. Jag började med att blanda påse 1 med 0,5 dl 50-gradigt vatten (med hjälp av vattenkokare, kallt kranvatten och grilltermometer). Det hela vispades sedan till en kletig massa som skulle föras över till den medföljande spritspåsen… Det blev inte så ”lite” kladdigt (såg för övrigt ut som babyrosa målarfärg). Fick tips av en kollega att baka kakorna på ett non-stick-bakpapper och för att få ut jämna kakor ritade jag av 24 cirklar av ett lock med ca 4 cm diameter på ett A4 och lade som mall under. Då jag inte visste hur tjock varje kaka skulle vara så spritsade jag först ut alla och fördelade sedan det som var kvar i struten. Smeten skulle sedan vila 30 minuter i rumstemperatur. Efter ”cirka” 15 minuters gräddning (hur vet man att de är färdiga?) fick kakorna svalna. Därefter vispades påse 2 med 50 g smör och 1 msk mjölk. Smörkrämen lades med hjälp av tesked på tolv av kakorna som fick lock. Sedan skulle kakorna stå kallt minst en timme. De ser ju inte precis ut som på paketet men som nybörjare känner jag mig rätt nöjd.  

Baby elephant's walk...

Fick idén att göra en lekfilt till Lilleman som han kan ha sina leksaker på och blev så där nöjd med resultatet. Jag gick uppenbarligen in för uppgiften med attityden "måttband är för mesar".

Jag utgick ifrån ett fleecetäcke för barn som jag tänkte ha som foder och klippte till ovan- och undersida i dubbelt tyg en bit utanför filten. Sedan klippte jag ut elefanter och cirklar i vliesofix och strök på filttyg i olika färger. Jag hade egentligen tänkt att applikationerna skulle vara i riktigt knalliga färger men det funkade inte mot den röda bakgrunden så det fick bli pastelligt istället. Sedan strök jag fast kreaturen och sydde langettsöm runt om vilket är kul eftersom det är lätt att få snyggt. Sedan sydde jag ihop "fodralets" tre sidor och stoppade in filten - som jag upptäckte inte passade särskilt bra. Suck!! Sedan följde ett tillklippande och nålande och vrängande innan jag fick acceptera att fodret blev lite för litet och sydde igen den sista sidan med smygstygn. För att hålla det på plats maskinsydde jag slutligen en fyrkant innanför applikationerna. Filten är tyvärr i tunnaste laget att ligga på så brukaren får komplettera med lämpligt underlag...

Allt går i cirklar

Jag blev inspirerad av danska Lis blogg Karlssons och gjorde därför en egen papperboll. Jag använde en 5 cm cirkelstans från Panduro och stansade ut cirklar från ett block med scrapbookark av Panduro design. Lite pilligt att limma ihop och att veta vilken cirkel som skulle limmat ihop med vilken för att få en boll men det gav sig efter hand.

Kitchen chic

Ville göra matchande handdukar till mina nya grytlappar och hämtade inspiration ifrån Cath Kidstons bok "Sy". Idén var att sy en handduk av linnetyg och sedan sy på applikationer som utsmyckning. Lätt som en plätt tänkte jag. Man ska ju tänka på miljön nu för tiden också så jag tvingade mamma att rota igenom den gamla kistan i hennes föräldrahem på jakt efter en avdankad linneduk. Jag fick tag på en i bomull som jag klippte ut fyra rektanglar i handduksstorlek ifrån (använde en befintlig handduk som mall). Sedan fållade jag långsidorna och nederkanterna med dubbel fåll. Projektet gick verkligen som på räls.

Jag ritade av tre hjärtan efter mall på vliesofix som jag strök på baksidan av tyget jag använde till grytlapparna, klippte ut och strök fast längst ner på handdukarna. Nu skulle man enligt Cath Kidstons beskrivning sicksacka runt applikationerna på maskin. Visserligen är jag någorlunda styv på raksöm men att göra en hjärtformad sicksacksöm på en maskin som bara kan köra fort eller fortare hör inte till mina färdigheter. Jag sprättade och sydde smygstygn runt hjärtana för hand istället så jag blir väl klar till jul. Sedan sydde jag en hank av kantbandet jag använde till grytlapparna och stack in det i fållen på handdukens överkant.

Det hårda korsstygnslivet

Mitt pågående pyssel har kostat mig, kanske inte så mycket svett eller tårar, men däremot en del blod. När jag broderar skaver nålen upp en liten fåra på min tumme. Är det dessutom torrt i luften så börjar jag efter en stunds broderande fundera på vad det är för röda fläckar som plötsligt misspryder min aidaväv. Och då är det dags för fläckborttagningsmedel och kallvatten igen.

Men jag är ändå ganska nöjd med mitt broderi. Man ser inga fläckar och nu är jag klar med alla korsstygn. Nu gäller det att våga sig på stygn som inte är korsstygn. Lite nervöst är det allt.

Mönstret har jag köpt i den här Etsybutiken. De har mycket fint där. Det här är en märkduk som är inspirerad av Londons tunnebana. Blocken i hörnen, som har olika mönster, ska föreställa olika klädslar som sätena har i tunnelbanetågen. Läs mer om tygmönstren hos London Transport Museum.

Grytlapp eller snedremsans förbannelse..

Tänkte vara praktisk och göra något så förnuftigt som grytlappar. Mina gamla köptes i Ullared för tio år sedan så det kunde ju bara bli bättre. Grytlappar betraktas som enkla att sy men min triumf blev kortvarig när jag märkte hur svårt det var att få snedremsan snyggt fäst på båda sidor. Det kanske hjälper att ha  tre händer när man gör det, vad vet jag...